Manliga professorer fortfarande flest

I dag utgör kvinnor majoriteten av studenterna vid Lunds universitet. Men högre upp i hierarkin är könsfördelningen fortfarande snedfördelad. Endast 28 procent av universitetets professorer är kvinnor. 

Text: Rui Johnson Petri
Grafik: Felicia Green

Lunds universitet (LU) har länge arbetat med att uppnå en jämn könsfördelning bland professorerna. De senaste åren har universitetet satsat på rekryteringsprocesserna för att öka jämställdheten.

”En del tolkar det som att vi ska kvotera in kvinnor, men det handlar inte om det utan det handlar om att se vilka hinder som ligger för kvinnor att göra en karriär i akademin och undanröja dem”, skriver rektor Torbjörn von Schantz på sin blogg.

I planen för jämställdhetsintegrering, som upprättades av universitetsstyrelsen 2017, är ett av delmålen att rekryteringen ska vara jämställd och fri från könsdiskriminering. Målet är att 46 procent av nyanställda professorer under perioden 2017 – 2019 ska vara kvinnor.

Universitetets årsredovisningar visar att kvinnor utgjorde 56 procent av nyrekryterade professorer år 2017 och 47 procent år 2018. Men det är fortfarande få kvinnliga professorer överlag. Endast 28 procent av universitetets professorer är kvinnor. Jämfört med år 2014, då 25 procent av professorerna var kvinnor, har det skett en ökning på tre procentenheter de senaste fem åren. Men utvecklingen går långsamt.

– En betydande och konkret faktor är att vi har ett begränsat antal anställningar och att det bland annat innebär att de befintliga professorerna på LU måste lämna plats för nya professorer, till exempel genom pension eller anställning på annat lärosäte, säger Lena Lindell, personalkonsult vid sektionen arbetsrätt och anställning.

Förutsättningarna skiljer sig även mellan fakulteterna.

– Varje fakultet har sina förutsättningar och problem. Exempelvis har vissa ämnen inom Medicinska fakulteten lätt att hitta kvinnliga sökanden, men oerhört svårt att hitta manliga. För andra ämnen är det tvärtom. Därmed är det svårt att dra en generell slutsats om varför jämställdhetsarbetet går långsamt fram, berättar Lena Lindell.

Juridicum är en av de fakulteter som har nått framgång med sitt aktiva arbete och som lyckats bäst med jämställdheten bland professorerna. 40 procent av fakultetens professorer är kvinnor. Men att nå en jämn könsfördelning är bara en del av jämställdhetsarbetet.

– Man kan inte slå sig till ro för det. Eftersom vi för närvarande inte har ett problem med en ojämn könsfördelning har vi kunnat prioritera andra frågor som att integrera ett intersektionellt jämställdhetsperspektiv i utbildningen och erbjuda kompetensutveckling för personalen, berättar Ulrika Andersson, ordförande för jämställdhets- och likabehandlingskommittén vid Juridiska fakulteten.

Jämställdhet är ett mångsidigt arbete som sker på flera nivåer. En jämn könsfördelning är endast en av flera aspekter som universitetet arbetar mot. Universitetets satsning på jämställd nyrekrytering av professorer har gett positiva resultat. Det återstår att se om det ger effekt på den aggregerade könsfördelningen bland hela universitetets professorer.

– Det är ett långsiktigt arbete som tar lång tid och som kräver ett stort tålamod, säger Lena Lindell.